| D | F#m7 | |
| Jag | minns dig, Amanda på en re | gnvåt gata |
| G | C | D | |
| på | språng emot fabrike | n där Manuel | är. |
| D | F#m7 | |
| Du | skrattar hela tiden, du har r | egn i håret |
| G | C | D | |
| och | ingenting är viktigt utom | att du är kär, |
| Bm7 | |
| du är kär, du är kär, du är kär, du är kär, du är | kär! |
| F#m7 | C#m7 | |
| Om några mi | nuter är livet f | ullständigt, |
| G | G | |
| om några min | uter visslar sire | nen. |
| A7 | |
| Ditt arbete väntar men där du går f | ram |
| G | |
| blir allting så ljus | t. |
| Em7 | E | |
| Några min | uter har fått dig att | blomma! |
| Jag minns dig, Amanda på en regnvåt gata |
| på språng emot fabriken där Manuel är. |
| Du skrattar hela tiden, du har regn i håret |
| och ingenting är viktigt utom att du är kär, |
| du är kär, du är kär, du är kär, du är kär, du är kär! |
| Han flydde upp i bergen, aldrig gjort någon illa! |
| Men han fllydde till bergen |
| och på några minuter förändrades allting. |
| Nu visslar sirenen! |
| Tillbaka till fabriken. Många kom aldrig. |
| Bland dem Manuel. |
| Jag minns dig, Amanda på en regnvåt gata |
| på språng emot fabriken där Manuel är. |